-Ha, det går inget vidare, själv då?

-Okej, tråkigt. Just nu försöker jag med en tjej med jag vet inte vad hon känner.. Sa han långsamt och stammade på sista ordet.

Jag kände hur en klump bildades i halsen, även fast vi bara är bästisar, känns det som något mer finns där.

-Jaha, var bor hon då? sa jag med en nedstämmade röst.

- Här i Helsingborg, hon är supersöt och schyst.

Varför var han tvungen att säga de där två beskrivande orden? , jag kände mig chanslös, varför skulle jag ens försöka, 'nä, sluta nu Fannie, han är bara din bästa vän, inget mer'.

Vi svängde in på Fredriks familjs infart och man kunde höra musiken hela vägen ut, ungdomar gick på gräsmattan och snackade, rökte och dansade, Man kunde även se ett par som stog och strulade med varann under björkträdet och var halvt avklädda.

Huset var enormt som Fredrik bodde i, det var gjort av vanlig röd tegelvägg och det fanns två våningar.

- Snyggt hus va?

- JA, riktigt, svarade jag.

- Grattis förresten till ditt körkort, jag har inte riktigt gratulerat dig än, Sa Eric och kramade mig jättehårt, det var härligt med en bamsekram, jag ville så gärna vända på hans huvud och ge han en puss.

Ja, mina känslor för honom hade blivit starkare, det fanns defenitivt något mer än bara bästisar här för mig, men nu var problemet att han gillade en annan tjej och inte mig.

- Tack och tack för jag fick köra din fina cabriolet, sa jag och gav han en tumme upp.

- Ingen fara, du körde riktigt bra ju! ska vi gå in, det är lite kallt ute, Sa Eric och gav mig en av dem där varma blickarna.

- Ja, det tycker jag.

Vi gick innanför den vita ytterdörren, och man möttes direkt av en spritlukt, folk dansade och gick runt med röda muggar i handen.

Eric gick iväg med en av hans kompisar, han gav mig en blick och jag förstod direkt vad han menade med den.

'Gå och ha kul, så ses vi sen!'

'jag kände inte mig riktigt hemma här, det var ju Erics kompisar, inte mina.. men jag försökte så gott jag kunde att smällta in i folkmassan.

Jag tog mig en bacardi breezer pineapple och satte mig i den svarta skinnsoffan, min kjol smällte in i färgen och tyget på soffan. Plötsligt satte sig en halvlång kille med bakåtslickat hår och lacostetröja bredvid mig, jag kunde känna hans starka parfym tränga in sig i min näsa.

- Hej på dig, sa han och slummrade, man kände spritlukten på lång väg.

- Hej? Sa jag lite underligt och tog en slurp av bacardin.

- Har du lust att hitta på något kul ikväll?

- Ehm, vad menar du?

- Typ, följa med mig hem eller något, är jävligt trött.

- Nä det vill jag inte, sa jag och reste på mig och gick därifrån.

Underlig kille, hm. Jag såg hur han satt och stirrade på mig medan han höjde sitt högra ögonbryn och rynkade det.

inifrån rummet bredvid hörde man bara massor med folkröster ropa:

'eric, eric, eric, eric,eric'

Jag skyndade mig in i rummet för att kolla vad som hände.

Där stog Eric med en playstationmikrofon i vänster hand och folket ville han skulle sjunga en låt, men han tog inte någon av sina egna låtar utan främling med Carola, folk stod och diggade och jag tyckte att det nästan var lite pinsamt att han valde en Carola låt istället för en av sina egna. Men det var inte hela världen.

En bitchig, rödhårig tjej med en paljett-klänning kom fram till mig, jag fick en känsla av att de va Fredrik's tjej:

- Och vem fan är du? Sa hon breusat

- Ursäkta? Jag är här med Eric.

- Ha ha, vem Eric?

- Ja, han Eric, sa jag och pekade på han.

- Precis som du skulle känna Eric saade?

- Men om du inte tror mig gå och fråga han då.

Eric hade sjungit färdigt låten och kom fram till mig:

- Är det något problem, Sa han och lade armen om mina axlar.

Jag såg bitchens ansiktsuttryck, det såg ut som om hon hade något tungt i munnen, för hon gapade något så otroligt mycket.

- Nej, hon trodde inte jag kände någon här på festen, utan hade kommit hit oinbjuden.

- Haha, detta är fredriks flickvänn Jenny, och detta är min bästis Fannie, Sa eric och presenterade oss för varann.

Jenny bara vände sig om och vickade på rumpan och försvann ut i köket.

- Bry dig inte om henne, hon är lite underlig med nytt folk, hon vill inte snacka med någon hon inte litar på eller har känt sen långt innan.

- Jaha okej, tur att jag inte är någon med lågt tålamod, för då hade jag antagligen gett hen en liten lusing, haha.

- Du är rolig du! men du? gör det något om vi stannar här över natten för att jag ska inte in till Malmö imorgon på intervju, någon hade tydligen fått kräksjukan där så vi fick ställa in det. Så jag tänkte ta en öl och ta det lungt lite?

- Visst absolut, ska bara ringa mamma och pappa och säga de, sa jag och kliade mig mitt bruna lockiga hår, vilket jag blev riktigt nöjd med ikväll.

______________________________________________________________________________________________