Eric's perspektiv:

Det ringde på dörren, Jag nästan sprang till dörren och öppnade.
- Hej anna! vad längesen.
- Hej snygging! skrek Anna och kramade mig med en riktig bamsekram.
Det kändes som om vi säkert stog med kropparna mot varandra i fem minuter innan morsan kom och sa hej, då släppte hon.
- Vilket fint hår du har fått, eller du har alltid haft fint hår. Sa Anna och greppa tag i mitt hår och tittade närmare på mig och log.
Hon var extremt klängig idag, jag försökte komma ur hennes grep men hon höll kvar.
Dörren öppnades mer av ett vinddrag och plötsligt ser jag en gestalt tio meter utanför dörren, där stog Fannie och tittade, men hon försvann snabbare än någonsin, med ett ryck av mig kom jag loss ur Annas grep och kunde springa ut på gatan för att snacka med Fannie, men hon var inte kvar längre.. hon hade sprungit iväg.. så jag gick in igen. Jag tog upp mobilen och skickade iväg ett sms till henne 'Varför sprang du iväg och kom inte in istället?'
Men jag fick inget svar..

Fannie's perspektiv:


Vem var det? Var det tjejen han snackade om? Som han ville försöka med? jag kände hur tårarna börja sakta rinna ner för min kind, nu var allt förstört.
Jag såg sms'et som Eric hade skickat, jag ville inte svara så jag klickade bort det, jag gick in på mitt rum och kröp under mitt svarta täcke med en vit katt på, jag låg länge och stirrade in i kattens blå ögon och började funder på om jag skulle börja söka jobb, men var skulle jag börja?
Jag kände hur jag somnade, men vaknade snabbt igen.
'brr, brr' ännu ett sms.

Det var från eric:
'fannie?'
Jag började tro att han blev desperat, men varför skulle han sms'a mig när hans tjej var där. Jag sms'ade tillbaka ett väldigt kallt sms:
'ja, vad är det?'
Han svarade snabbt: 'Kan du inte komma och möta mig gåendes, vid bron?'
Jag tittade ut genom fönstret bredvid min säng, det var så mörkt redan, fast det var den andra Augusti. Jag gav en snabb blick mot klockan som hängde på min vägg, klockan var åtta på kvällen..
'Ehm okej' Svarade jag tillbaka, ska han bara visa upp tjejen som stog nära honom i dörren? Jag hann inte se mycket av henne, bara att hon stog och höll honom i håret och var nära honom.
Mamma och pappa satt och sov i soffan, när jag gick ut i hallen för att ta min svarta väst och gå genom ytterdörren för att gå till bron, det var inte mer än en halv kilometer för mig att gå.. men det var lite längre för Eric för han bor lite mer än en halv kilometer bort åt andra sidan Helsingborg. Vinden var kall jag kände hur vinden tog sig igenom min hoodtröja vid armarna och mitt hår på armarna reste sig. På fem minuter var jag framme vid bron, det tog inte lång tid och vänta innan Eric kommer gåendes mot mig, han hade sin svarta vindjacka på sig, han var lika snygg som vanligt, och jag drunkna nästan i hans ögon.
- Hej! sa Eric fruset och kramade mig hårt.
- Hej, var är din tjej som du stog och höll på med i dörren? sa jag förvirrande.
- Haha, det är min kusin Anna, hon är alltid så klängig när hon kommer.. vadådå?
Jag kände hur ännu en sten föll från mitt hjärta, nu var det bara en sten kvar.. och den skulle falla nu också.
- Oj, jaha, men jag trodde det var hon tjejen du snackade om i bilen påväg till Fredriks fest, hon du tyckte om och försökte med.
Jag känder hur Eric närmade sig mig med små steg, jag flyttade inte mig utan jag kände pirret i magen, skulle jag våga säga det nu?
- Fannie, jo.. oh, vad jobbigt det blev nu. Vi har ju inte träffats på flera månader, och sen träffades vi nu för någon dag sen, och jag känner inte att vi är bästisar mer.. Sa Eric med avlägsen röst.
Jag blev så rädd att jag nästan svimmade, jag märkte hur allt började snurra försiktigt i mitt huvud.
- Vad pratar du om? Sa jag med en tyst röst.
- Jo fannie, jag känner att det finns något mer än bästisar och jag ville bara säga att jag gillar dig, varje gång jag ser dig så får jag ett pirr i magen som jag aldrig fått innan, ditt leende är så fint och hela du är så perfekt.
Där släppte den tredje och sista stenen från mitt hjärta, jag bara stog och log framför Eric och tittade han in i ögonen, var detta sant? Det är väl ingen dröm?'
- Det är exakt de jag också känt Eric, jag blev bara så nervös för att berätta detta, imed att du hade en annan tjej du skulle satsa på sa du.
- Men Fannie, förstår du inte att det var dig jag snackade om?
- Oj, jag hade ingen aning.
- Fannie, du är helt perfekt. Sa Eric's och lade sina händer om min nacke och pussade mig mjukt på munnen.
Jag var i sjunde himmeln, jag var kär, på riktigt! Där stog vi och pussade varann en magisk Augustikväll, och detta skulle fortsätta.
Eric släppte greppet om min nacke och mina läppar.
- Vad ska du göra nu? du vill kanske följa med mig hem och titta på en film? Jag ska inte in i studion förrens på onsdag.. Sa Eric med sin mjuka och varma röst.
- Okej, sa jag och log med ett brett leende.
Jag skulle min spendera min Söndagskväll hos Eric och jag var kär, detta var början på något helt nytt.
Eric tog tag i min hand och log mot mig, och så gick vi...


_____________________________________________________________________________________________
OJOJOJ, nu börjar det hetta till? :D glöm inte att kommentera!<3